Blogg: Politik är att bygga samhället

Det finns många sätt att definiera politik. För mig har politik alltid varit en symbol för att bygga samhället. Mina föräldrar var samhällsaktiva och det var en av orsakerna till att mitt intresse för politik vaknade redan tidigt. När jag kom till Finland så fick jag bekanta mig med det fantastiska verktyg som finns här för just samhällsbygge. Verktyget var demokrati.

Genom att vara aktiv i föreningar som den bosniska föreningen i Närpes och Närpes Skolmusikkår, där båda mina barn var medlemmar, lärde jag mig hur samhället i Finland fungerar. År 2008 blev jag tillfrågad om jag vill ställa upp i kommunalvalet och så började det hela.

Politik är en möjligheternas konst. Ibland får jag gehör för mina åsikter, ibland inte. I ett demokratiskt land, är det sällan ens åsikter omfattas i sin helhet. I det stora hela finns det ändå väldigt många möjligheter att påverka, framförallt stora linjedragningar och visioner.

Genom åren har många sett mig som ett gott exempel på lyckad integration och som en representant för personer med utländsk bakgrund. Säkert stämmer det till en del men jag är också mera än mitt flyktingskap. Jag ser mig själv som någon som har insikt och kunskap om att leva i olika kulturer men också om mycket annat. Jag jobbar inte bara för en viss grupps rättigheter utan för alla Närpes invånare – oberoende av bakgrund.

Integration är en tvåvägsprocess och så länge vi inte kan se annat än bakgrund så har vi inte lyckats fullt ut. Termer som andra generationens invandrare får en att fundera på i vilket skede man blir en vanlig finländare.

Som österbottning är jag stolt över vår region och över hur vi tar hand om flyktingar och invandrare. När behovet av mottagningscentraler ökade år 2015 så bar de österbottniska kommunerna sitt ansvar förhållandevis väl. Dagens utmaning i migrationspolitiken gäller de papperslösa, som blir fler och fler för var dag som går. Som kommunal beslutsfattare är jag mycket oroad över deras situation och rättigheter.

Kommunerna har ett ansvar att tillgodose grundläggande behov som akuta social- och hälsovårdstjänster och utbildning till papperslösa barn. Trots det är papperslösa i en väldigt sårbar situation. Många är rädda för myndigheterna och söker sig därför inte till vård. Som kommunala beslutsfattare kan vi påverka på en lokal och regional nivå. I slutändan så finns ändå den största makten i lagstiftarens händer, det vill säga i riksdagen.

Finlands invandringspolitik har systematiskt förändrats de senaste åren och framförallt asylpolitiken har gått åt ett kallare håll. Ett exempel på detta är beslutet att sluta bevilja uppehållstillstånd för humanitärt skydd. Ännu år 2016 var humanitärt skydd en grund för uppehållstillstånd, om villkoren för asyl eller alternativt skydd inte har uppfyllts men sökanden inte kunde återvända till sitt hemland på grund av dess dåliga säkerhetsläge eller en miljökatastrof. Denna förändring är en av orsakerna till att så många idag blir papperslösa.

Jag gick i tiderna med i politiken för att jag ville vara med och bygga ett bättre samhälle. Rättvisa, medmänsklighet och jämlikhet har varit grunderna för det finska samhället. De här värderingarna gav mig i tiderna möjligheten att få skydd i Finland. Jag önskar att dessa värderingar också skulle synas i dagens flyktingpolitik.

Skribenten är stadsfullmäktigeledamot och representerar SFP i stadsstyrelsen i Närpes. Hon kom till Finland som kvotflykting år 1992 från Bosnien-Hercegovina och jobbar till vardags som kontaktchef för SFP i Österbotten. Texten finns översatt till finska här.